Dagens dimensioneringsproblem handlar till stor del om utsläpp av naturgas i ett slutet rum och de konsekvenser som ett sådant utsläpp har på människor och byggnadskonstruktionen. Naturgas är visserligen en ganska tacksam gas att arbeta med då den inte kan ställa till med lika allvarliga händelser som t.ex. propan eller någon annan tung, brandfarlig gas. Men, gasen är lättantänd och kan orsaka både gasmolnsbrand och explosioner genom deflagration vid antändning av ett förblandat gasmoln.

Så nu sitter jag och letar i en blandning av gammal kurslitteratur t.ex. Harris “The investigation and control of gas explosions in buildings and heating plant” och Lees “Loss prevention in the process industries”. Jag tänkte hålla mig borta från att använda FDS (!) vilket tyvärr visar sig vara vanligare än vad man kan tro…

PS / Är det någon som har en kopia av Harris 30 år gamla bok i digitalt format så hör gärna av er. Byteshandel kan tillämpas… / DS

Jag skrev tidigare att jag bistår SSPA med konsekvensanalys av naturgasutsläpp. I samband med googlar jag efter andra riskanalyser och har bl.a. snubblat över ”Guidance on Risk Analysis and Safety Implications of a Large Liquefied Natural Gas (LNG) Spill Over Water” framtagen av Sandia National Laboratories. Utöver denna rapport finns det en hel del andra artiklar om LNG-carriers. Gemensamt för samtliga är att konsekvensberäkningarna visar på fantastiska riskavstånd. Ta en titt på bilden nedan. Verkar det rimligt?

Naturgas är hett just nu och jag bistår SSPA med en konsekvensanalys av diverse olycksscenarier i samband med etablering av en ny flytande LNG-terminal i den lituaiska hamnstaden Klaipeda. Projektet innehåller några spännande moment bl.a. ett scenario med utsläpp av flytande naturgas med förångning från vattenytan. Vidare har jag en vild fundering om det är en bra idé att se till att ett eventuellt gasmoln antänds innan det når bebyggelse. På så vis kan vi få en ”kontrollerad” förbränning utan stort skadeutfall, eller!?!

Sitter just nu och räknar på hur lång tid det tar att värma upp en tank så pass mycket att den kritiska temperaturen (självantänding) överskrids givet en konstant strålningspåverkan. Tiden är viktig för att kunna avgöra om det finns tillräcklig tid för insats. Inte helt enkla ekvationer, men ganska kul.

Jag och Håkan Frantizich på Brandteknik har ett gemensamt projekt som nu tagit ordentlig fart. Vi ska skriva en kvalitetsmanual för brandtekniska analyser vid svenska kärntekniska anläggningar. Arbetet görs på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten med finansiering av NBSG – Nationella brandsäkerhetsgruppen.

Brandanalysen är en av de säkerhetsanalyser som ska utföras i kärntekniska anläggningar. Analyserna kan t.ex. handla om hur skydd av strukturer, system och komponenter kan lösas med hjälp av andra lösningar och metoder än de som vanligen används. Ofta används avancerade beräkningar med t.ex. CFD modeller för att verifiera säkerheten och för att kunna granska om den brandtekniska verifieringen uppfyller de krav som kan ställas behövs verktyg som gör detta möjligt.

Målsättningen med projektet är att utveckla en kvalitetsmanual som både utförare och granskare kan använda vid brandtekniska analyser. Syftet med projektet är att underlätta tillståndsgivarens granskning av analyser samt bistå aktörerna med anvisningar och tolkningar av begrepp som hög kvalitet och spårbarhet vid brandteknisk analys. Arbetet avgränsas till att gälla kvalitetssäkring av de brandfysikaliska beräkningarna och fokuserar på kvalitetsaspekter kopplade till FDS.

Resultatet kommer att presenteras i en rapport i början av hösten 2010. Har du idéer och synpunkter så tveka inte att ta kontakt. Precis som i byggprojekt är påverkansmöjligheterna stora tidigt i projekten. Åtminstone om man inte vill dra på sig dyra kostnader…

FM Global har nyligen gjort sina ”data sheets” tillgängliga för oss alla. Faktabladen är ”engineering guidelines” som syftar till att minska risken för egendomskador vid bland annat brand. De baseras på forskning, erfarenhet från skador, konsensus från standardiseringskommittéer, tillverkare m.fl. Efter du registrerat dig på hemsidan har du tillgång till en grym kunskapssamling. Passa på att ladda hem deras specialpaket för arkitekter och ingenjörer där de samlat ihop en minimikollektion anpassad för den tänkta användader (bara 66 dokument).

Inte långt från mig inträffade under tisdagen en liten dammexplosion i en behållare med aktivit kol. Sydsvenskan rapporterar ”hur behållaren kunde explodera är ännu oklart.” Så oklart är det inte då det i säkerhetsdatabladet för aktivt kol står att risken för dammexplosion bör observeras och att man ska undvika dammbildande hantering. Det räcker med 0.14 g i 1 l luft för att ge brännbar bladning. Antändning kan sedan ske med t.ex. den statisk elektricitet som bildas vid omrörning.

Simrishamns hamn står inför ett intressant beslut. Tidigare har man i princip inte hanterat farligt gods och helt plötsligt finns 400 ton ammoniumnitrat i en av hamnens lagerbyggnader. Jag har gjort en förenklad riskutredning som visar att hanteringen sker på ett sätt som är tillfredsställande utifrån de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Nu återstår ett omfattande arbete där organisationen ska ställas om för att kunna hantera brandfarliga ämnen.

Förutom att de har tre ”nya” lagstiftningar att beakta – lag om brandfarliga och explosiva varor, lag om skydd mot olyckor och Seveso-lagstiftningen ska hamnen säkerställa ska fordonsförare ADR-utbildas, föreståndare för brandfarlig vara ska utses och utbildas, handlingsprogram ska utformas mm. Ett omfattande, men spännande arbete som kommer att ställa helt nya krav på organisationen.

Som jag skrev tidigare är ammoniumnitrat normalt sätt ingen brandfarlig produkt, men ämnet har egenskaper som under ogynnsamma förhållanden kan leda till katastrofala olyckor. Explosionen i Toulouse för fem år sedan är ett tydligt exempel på den inneboende faran med hantering av ammoniumnitrat.