På lördag är det dags, men redan nu stämplar jag ut för att resa till cykeltokiga Belgien och delta i motionsvarianten av Ronde van Vlaanderen. Molenberg, Rekelberg, Valkenberg, Koppenberg, Kruisberg, Oude Kwaremont och inte minst Paterberg ska besegras (…och en gäng “bergs” till). Tyvärr är inte Muur-Kapelmuur med i årets upplaga, men jag tror jag klarar mig ändå.

Ett tips från exproffset Magnus Bäckstedt är att man ska köra på den belgiska kullerstenen genom att hålla i styret utan att hålla i styret och sitta på sadeln utan att sitta på sadeln och dessutom attackera kullerstenen som om det vore en spurt.

Tack alla som besvärade sig med att titta på min video. Tack vare er lyckades jag vinna en plats i Flandern runt. 16 brutala kullerstensbackar ska klaras av innan målgång. Den 30/3 är det dags. Då drar jag till Oudenaarde!

Det mesta på bloggen handlar trots allt om jobbet som brandingenjör, men ibland kommer tillfällen då privata intressen tar över. Om en månad går Flandern runt – en brutal cykeltävling i Belgien där jag nu tävlar om en plats. Vill du hjälpa mig komma dit så jag får chansen att plågas på kullerstensbelagda vägar och flamländska “bergs” i åtminstone 5 h så ta en titt på klippet. Dela med dig om du vill! Tack för hjälpen!

PS / Ett stort tack till Tomas Rantatalo för hans insats som reporter!” / DS

Att cykla Vätternrundan på under sju timmar är svårt och jag lyckades inte följa med min Sub7-grupp hela vägen till mål. När tempot skruvade upp ytterligare efter Bankeryd ”flög” jag av för att efter några mils solocykling ansluta till en ny grupp. I mål kom jag på 7:20, en tid som jag är fantastiskt nöjd med!

Veckans kaffe: Stockholmsbaserade Drop Coffee rostar kaffe som de aldrig gjort något annat. Just nu njuter jag av deras Espresso Summertime 2.0.

Allt på bloggen kan inte handla om brandskydd och riskhantering, speciellt inte när jag på lördag morgon kl. 09:40 påbörjar min cykeltur runt Sveriges näst största sjö. Det är i och för sig inget unikt att cykla runt sjöar, men i morgon ska det gå fort, riktigt fort. Med en snitthastighet på knappt 43 km/h ska jag tillsammans med ett gäng likasinnade ta oss runt sjön på mindre än 7 h.

Den 25 oktober förra året började jag min satsning mot Vätternrundan 2011. Satsningen har inneburit 340 träningstimmar, 613 mil på cykeln och drygt 2,6 miljoner gånger hjärtslag.  Hur är det med formen då? Om sanningen ska fram så tror jag inte att jag skulle kunna ha gjort mer. Jag är så redo som jag kan bli och huruvida det kommer att gå fortare än sju timmar är snarare upp till gruppens organisatoriska förmåga och kanske en och annan vädergud.

På lördag morgon är det dags sommarens första riktiga prövning – Vätternrundan. 300 km ska avverkas och jag hade tänkt att det skulle gå fort. Helst inte mer än 9 h, vilket borde ge som mest 48 600 pedalvarv. Jag har tränat bra och hitintills avverkat 306 mil på cykeln. Ont i baken är inget problem och inte heller orken. Däremot kämpar jag med Proviva, Actimel, C-vitamin och Kan Jang för att bli kvitt en liten förkylning som slog till i måndags.

I slutet av terminen gästspelar jag på nytt i kursen “Riskanalysmetoder”. Förhoppningsvis undviker vi situationer som denna…

Jag hann inte med att posta helgens inlägg i fredags och tillåter mig därför att inleda veckan med en liten film som förklarar det där med landsvägscykling.

Kl 01:56 natten mot lördag ska det cyklas ett varv runt en förhållandevis stor sjö. Det kan omöjligen bli en skön resa. Väderprognoserna talar om regn och vind och jag kan redan nu längta efter målgång och den påföljande tuppluren på spikmattan.

Dock är jag mer förbered än vad jag var 2006 då vädret visserligen var alldeles strålande (och det ändå kändes j-ligt). Men, efter Eslövs Grand Fondo i ösregn känns det trots allt ganska betryggande. Nu byter jag kaffe mot Vitargo.

Kontoret håller stängt imorgon fredag då färden mot Motala påbörjas…

Giro d’Italia firar 100-års jubileum och idag är det dags för första bergsetappen. Bara så att inte missar det…