Idag väntar ett seminarium om plagiering med mina forskarkollegor. Intressant då copy & paste inte är en helt ovanlig företeelse…

Den 18:e april 2012 ordnar LTH och DTU en gemensam endagskonferens med fokus på brandforskning i Skandinavien. För mig känns det som ett utmärkt tillfälle att få presentera den första delen av min forskning om ”bärande och brand” Vi ses där!

Sedan ett drygt halvår arbetar jag till 60 % med forskningsprojekt om ”Riskbaserad dimensionering av bärförmåga vid brand” som i slutet av 2013 förhoppningsvis ska göra mig till teknisk doktor. Jag har ägnat våren till att läsa på om allt som rör ämnet och börjar nu så smått skriva på min första artikel (av totalt tre) som blir en del av avhandlingen. Vad är det då tänkt att jag ska hitta på? I min ansökan till BRANDFORSK står följande.

Målsättning:

• Utveckla innebörden av egenskapskravet ”byggnadens bärförmåga kan antas bestå under en bestämd tid.
• Utveckla en dimensioneringsmetodik för stora byggnader.
• Undersöka och om möjligt ta fram metoder för att hantera aktiva system.

Genomförande:

Strax innan jul dök programmet för den kommande SFPE-konferensen i Lund den 16-18 juni upp. Det verkar finnas en hel del intressanta presentationer och det är roligt att se lite nya svenska namn i programmet bl.a.

• The Need for Adequate Risk Estimates to Evaluate Equivalent Safety av WSP:s Johan Lundin.
• Performance-Based Building Regulations — The Next Generation of the Swedish Fire Safety Code av Boverksgänget.
• Finding the Performance in Performance Based Codes av BDAB:s Erik Almgren.
• Fire Safety Design for Textile Membranes in Buildings av SP-gänget.
• Increased Quality and Reduced Uncertainty when Using Fire Dynamics Simulator av Tyréns Marcus Ryber & David Tonegran.
• An Approach to Fire Safety Design for Furniture and Fittings av SP + Brandskyddslaget.
• Fire Risk Assessment of Performance-Based Design of Personal Fire Safety av Briabs Johan Norén & Anders Sandberg.

Naturligtvis bjuder jag också på en presentation när det handlar om en SFPE-konferens. Denna gång om “Verifying Trade-Offs When Using Sprinklers in Fire Safety Design”.

Ser framemot några spännande dagar sådär lagom innan Vätternrundan.

Jag fick ett tips om en intressant artikel som presenterades på “Human Behaviour in Fires” i somras. Artikeln är skriven av Ian Thomas m.fl. med titeln “Is Consideration of Evacuation Relevant to Most Fire Fatalities?” I artikeln diskuteras huruvida det är relationen mellan tid till kritiska förhållanden (ASET) och tid för utrymning (RSET) som är orsaken till de flesta dödsbränder? De har med hjälp av dödsbrandsstatistik kommit fram till att ytterst få dödsbränder (i Austrailen) inträffar pga. att personerna inte hunnit utrymma i tid. De har snarare inte försökt utrymma, kanske pga. alkoholpåverkan, riskfyllt beteende eller andra orsaker.

Författarna konstaterar att dödsbränderna kan bara minskas om vi får en större förståelse för de omständigheter som leder till en brand, förmågan hos männskor där bränderna inträffar och de faktorer som gör att det inte går så bra. Det byggnadstekniska brandskyddet, sprinkler undantaget, leder inte med nuvarande utformning till ett minskat antal dödsbränder. Det finns ett behov av mer forskning relaterat till de sociala och beteendevetenskapliga aspekterna av dödsbränder.

Jag sitter just nu och skriver på de ansökningar som (förhoppningsvis) ska föra mig mot en doktorsexamen i brandteknik. Det ämne jag valt att gå vidare med är “bärande konstruktioner och brand”. Jag har länge tyckt att det är dags att lyfta dimensioneringen av bärande konstruktioners bärförmåga vid brand vidare från 80-talets teorier mot en metodik passande för 2010.

Bärförmåga vid brand är som bekant ett av egenskapskraven som definieras i BVF, tillsammans med bland annat krav på att människor ska kunna lämna byggnaden. Den forskning som vi gjort om analytisk dimensionering  under 1990-talet och början av 2000-talet har framförallt varit inriktad på personsäkerheten och i de flesta fall utrymning vid brand. Vi har gjort insatser för att utvärdera olika riskanalystekniker och konstaterat att metoderna finns, kan användas, men är förknippade med en hel del osäkerheter samtidigt som byggreglerna inte har varit helt tydliga med hur vi ska använda “riskbegreppet”.

Jag vill genom min forskning föra in riskbegreppet vid dimensionering av bärförmåga vid brand. Det handlar om att titta på olika sätt att mäta risk och därmed olika sätt att bedöma sannolikheter och konsekvenser. Det är också viktigt att undersöka vilka metoder som ska användas på stora byggnader, dvs. sådana som överstiger 500 kvm (vilket är Eurocodes övre begränsning). Jag känner också att det är dags att jobba vidare med behandlingen av aktiva system och hur hänsyn ska tas till dessa i samband med projekteringen.

Självklart kan det finnas mer på önskelistan och därför låter jag frågan vara fri:

Hur vill du ha det när det gäller bärförmåga och brand i framtiden?

Jag fick det senast numret av tidskriften “Journal of Fire Protection Engineering” i förra veckan. En av artiklarna handlar oom hur man försökt återskapa Runehamarexperimenten med hjälp av FDS. Experimenten i Runehamar utfördes i stor skala (mer än 200 MW) och en hel del värdefulla data samlades in.

Artikeln i JFE undersöker om det med hjälp av förbränningsmodellen i FDS går att ta fram en effektutveckling som stämmer överens med uppmätta värden i samband med experimenten. Artikeln visar att det faktiskt gick ganska bra och att FDS lyckades väl beräkna en effekt utifrån förbränning av plast och trä som motsvarade den uppmätta.

Så långt är allting bra, men nu till saken där jag tycker att skon verkligen klämmer. Simuleringarna är gjorda i FDS v. 4.0.7, som kom ut i mars 2006. I oktober 2007 kom FDS v 5.0 ut och NIST redovisade flertalet förändringar, bland annat en ny förbränningsmodell. Det är just det faktum att FDS genomgått en så pass stor förändring i samband med bytet av förbränningsmodell som får mig att ifrågasätta nyttan med att artiklar som den i det senaste numret av JFE.

Hur kan jag som användare veta att FDS 5.3.1 presterar på samma sätt som FDS 4.0.7? För visst känns det lite knasigt att det i augusti 2009, nästan två år efter att en modell genomgått en omfattande förändring publiceras resultat byggda på en modellversion som är mer än tre år gammal!

I det senaste numret av “Journal of Fire Protection Engineering” finns en artikel av Bennets och Moinuddin som utreder hur bärförmågan hos en kabelbro påverkas av en brand i fordon uppe på bron.

Författarna skissar på tre olika scenarier där det första är en helt vanlig lastbilsbrand på 20-50 MW och de två andra scenarierna handlar om transport av brandfarlig vätska resp. brandfarlig gas. Författarna konstaterar med hjälp av en värmeledningsmodell att oskyddade bärkablar kan förlora 50 % av sin bärförmåga efter 5-18 min. Vidare konstarerar de att kablar som skyddas av ett tunnt skikt av mineralullsisolering (13 mm) bibehåller 50 % av sin bärförmåga i 70 min eller längre.

Artikeln är intressant, en av de första jag sett när det gäller broar och bärmförmåga vid brand. Det hade varit riktigt intressant att få ta del av dimensioneringen av våra egna broar (Öresundsbron, Högakustenbron, m.fl.) Har brandpåverkan beaktats här?

Jag är sugen på att åka på konferens. Vet bara inte var och tycker inte riktigt att det finns någon som passar mig så där som handen i handsken. Jag har sammanställt en liten lista över vad som händer under 2009:

• 18-19/3, Fire Safety Engineering International Conference, Melbourne.
• 31/3-1/4, Seminarium om “Forecasting and modelling wildfire risk for UK moorlands and heaths” i Manchester
• 13-15/7, Human Behaviour in Fire, Cambridge.
• 17-22/10, SFPE Annual Meeting, Professional Development Conference and Exposition, Scottsdale, Arizona.

Vad finns det mer som kan vara intressant? Tipsa gärna…