Brandskydd under byggnation är viktigt och ibland problematiskt. I en hög byggnad kan svårigheterna bli ännu mer påtagliga. Sprinklersystem och räddningshissar är kanske inte driftsatta och det finns öppningar mellan våningsplan och schakt som ännu inte tätats. Igår började det brinna på 67:e våningen (250 m ovan mark) i en ännu ej färdigställd byggnad. Inga människor har kommit till skada, men räddningstjänsten står inför en svår uppgift i att kunna bemästra branden. och helikoptrar har använts för vattenbombning.
I Brandskyddshandboken 2012 introduceras ett antal s.k. Verifierade Förenklade Alternativ (VFA). Ett VFA presenterar en färdiganalyserad lösning på ett vanligt problem som egentligen skulle kräva analytisk dimensionering och enligt författarna till Brandskyddshandboken kan VFA i praktiken användas som en lösning i förenklad dimensionering. Ett antal VFA ska finnas tillgängliga via Brandskyddshandbokens hemsida.
Jag tycker att detta är en intressant utveckling och ser en möjlighet för oss brandingenjörer, att i likhet “Creative Commons” för konstnärliga verk, dela med oss av våra verifieringar på relativt enkla problem och skapa en intressant marknad för innovation och utveckling. Just nu jobbar jag med fallstudier relaterade till tekniska byten och sprinkler. Kanske kan detta resultera i några nya VFA:s!?!
“Säkerhetsnivån som samhället genom Boverket anser vara acceptabel ger på ett sätt också en acceptabel konsekvensnivå till följd av brand. Som jag ser det innebär det i praktiken att ett acceptabelt utfall är att samtliga individer i en brandutsatt lägenhet/bostad skadas eller avlider. Brandvarnare har en viss funktion men dess tillförlitlighet är låg, framförallt då ingen kontinuerlig övervakning föreligger.”
Vad tycker du? Gå direkt till inlägget för att kommentera!
I ett tidigare inlägg skrev jag om Södertörns brandförsvarsförbund och deras PM “Brandskydd i praktiken”. PM:et tar bl.a upp olämpligheten i att använda räddningstjänstens bärbara stegar och tycker i ställer att trapphuset måste skyddas bättre. Vidare tar man upp problemet med blockerade räddningsvägar. Jag har via MSB fått ta del av statistik baserad på 14 400 bränder i flerbostadshus i perioden 2006-2010:
I 141 fall, dvs 1,0 % av insatserna har personer undsatts via räddningtjänstens utrustning.
I 89 fall, dvs. 0,6 % av insatserna har det rapporterats att en räddningsväg varit blockerad.
Inte ett övertygande stort antal… och det känns svårt att kräva ytterligare brandskydd än den nivå som vi har idag. När det gäller utrymningsfrågan så håller jag fullständigt med om att det känns direkt olämpligt att evakuera människor via bärbar stege. Men, jag vill också påstå att det inte krävs något ytterligare skydd av trapphuset. Brandskyddet i flerbostadshus handlar inte i huvudsak om att utrymma hela byggnaden. I så fall hade vi behövt någon form av utrymningslarm också. I stället handlar det om att säkerställa att en brand som uppkommer i en lägenhet överhuvudtaget inte sprids till andra lägenheter, vilket uppnås med brandcellsgränser som klarar av fullständiga brandförlopp. Skulle det komma ut rök i trapphuset kan räddningstjänsten relativt kvickt vädra ut denna via lucka i trapphusets topp eller öppningsbara fönster. Om detta görs, samtidigt som dörren till brandlägenheten hålls stängd, kan byggnaden utrymmas utan fara för människors liv och hälsa.
Så låt Boverket skriva brandskyddsregler och besparas oss från PM som tycker att nivån inte är tillräcklig. Oavsett statusen på PM och andra riktlinjer blir sådana bara besvärliga för alla inblandade i byggprocessen, både för byggnadsinspektörer och byggherrar.
Utrymning via brandförsvarets bärbara stegar (utskjutstege) från flerfamiljshus
Separat räddningsväg för fastigheter
Sammanhållen bebyggelse i områden med långa insatstider
Södertörns brandförsvar går ganska långt när de “förordrar att byggnader utförs så att ingen stegutrymning skall behöva genomföras för de boende”. Enligt deras PM “ska tekniska lösningar tillföras trapphuset så att det även vid nödlägen alltid är en säker väg ut”. Man ger också exempel på lämpliga lösningar där bland ett trapphus i Tr2, eller att förse trapphuset med automatisk brandgasventilation samt dörrstängare på lägenhetsdörrar. Vidare tycker man att det inte går att bygga radhus i områden med förlängd insatstid, utan i sådana områden bör det endast finnas friliggande hus.
Jag har flera argument som talar mot Södertörns förordnanden, men det dröjer till nästa vecka innan jag kan presentera dessa. Väntar på statistik från MSB… och lite egna analyser. Tills dess vore det intressant att höra hur ni ser på saken. En fundering är i alla fall om Tr2-trapphus kan likställas med dörrstängare och automatisk brandgasventilation av trapphuset? Är detta förenklad dimensionering, verifierad av Södertörns brandförsvarsförbund? En avvikelse från BBR är det i alla fall…
Edit: Det kommer ta några dagar innan jag utvecklar mina tankar i detta område. Väntar på statistik från MSB…
I natt drabbades av Berga centrum i Kalmar av en omfattande brand. En container uppges vara startplatsen och då lär det väl ha gått till som vanligt med brandspridning via takfoten till en osektionerad vind. Fast, Bergabranden lär inte vara den sista av sitt slag. Det finns säkerligen ett tusental byggnader till med samma undermåliga brandskydd. Att inte skydda sin byggnad mot utvändig brand via takfoten känns så 1980… och 2010
Nya, reviderade BBR börjar gälla den 1 januari 2012 och redan nu kan du ta del av föreskriften via Boverkets hemsida. Har du inte satt dig in i förändringarna så är det hög tid. Visserligen finns det en övergångsperiod, men det känns lite omodernt att hålla kvar vid det ”gamla” i nya projekt. Vilka är då de viktigaste förändringarna? Själv tycker jag att det nya allmänna rådet om analytisk dimensionering är mest spännande då det ger oss anvisningar hur vi ska gå tillväga när vi avviker från förenklad dimensionering och tar ansvar för att verifiera att brandskyddet uppfyller samhällets krav på egen hand. Att Boverket valt att ta bort möjligheten till ”alternativ utformning” är också ett stort steg i rätt riktning. För vad är det för regelverk som säger att du har rätt att göra precis som du vill, bara att den totala brandsäkerheten inte förändras till det sämre. Andra viktiga förändringar är bl.a:
Krav på sprinkler i sjukhus och i boenden för personer med särskilda vårdbehov.
Utrymningsplats för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga i anslutning till publika lokaler.
Automatiskt brandlarm i vissa samlingslokaler.
Boverker ger också förtyliganden avseende kravnivåerna för brandspridning via takfot och brandcellsindelning av större vindar. Det tidigare kravet om sektionering av större byggnader (för att förhindra brandspridning till annan byggnad) har ändrats till att även handla om begränsning av brandspridning inom stora byggnader.
Visserligen gamla nyheter, men ändå… Här är det för ovanlighetens skull en brandskyddskonsult (från fastlandet) som angett maximalt 150 personer i aulan, medan den lokala räddningstjänsten tycker att man kan ta in 500 personer. Hur kommer det sig att det kan skilja 350 personer i två olika bedömningar? Det hade varit riktigt intressant att veta mer om ärendet…
