Nu väntar två avkopplande veckor med sol och bad i fjärran land. Det är dags att ladda batterierna inför 2009 års utmaningar och slutspurten med handboksarbetet inom ramen för BBR 20XX. Jag kommer att ha semesterstängt mellan 1/12 och 17/12.

Under semestern är jag inte nåbar, varken per telefon eller via e-post.

Ta det lugnt i julruschen…

PS / Bloggen ligger i vila under semestern så passa på att läsa tidigare inlägg i de olika kategorierna som du har missat. Du har c:a 450 inlägg att välja av… / DS

Det började i förra veckan med att Helsingborgs dagblad skrev om mitt arbete på Skeppsbrokajen i Landskrona. Idag skrev TA en artikel “Östlig infart kräver större skyddsområde”. Återigen tycker jag att jag att mitt arbete blivit återgivet på ett korrekt sätt. Det finns mer att läsa om den östliga anslutningen:

Dilemmat kring sannolikheter och konsekvenser

Senaste numret av Sirenen bjuder på intressant läsning om byggnadstekniskt brandskydd.

De senaste två veckorna har Boverkets brandingenjörer varit på turné i riket för att informera och ta in synpunkter om det pågående revideringsarbetet – BBR 20XX. Nu kan du som missade presentationerna i Karlskrona, Göteborg och Stockholm, kolla på dem via Boverkets schyssta brandsajt. Klicka på ”Framtidens brandregler”.

Med tanke på den senaste veckans inlägg om “Bärförmåga vid brand” kan det vara en idé att spana in hur Boverkets ser på områdets framtid.

Glöm inte bort att din åsikt är värdefull i revideringsarbetet. Kontakta gärna Boverkets brandingenjörer om du har några funderingar.

Jag har fått lite frågor de senaste dagarna om veckans blogginlägg i kategorin “Bärförmåga vid brand”. Några frågor berör val av brandbelastning kopplat till antingen dimensionering genom klassificering (BBR 5:82) eller dimensionering baserad på modell av naturligt brandförlopp (BBR 5:83). Här kommer ett förtydligande…

Dimensionering genom klassificering (BBR 5:82), dvs. R 30, R 60, R 90 osv.

För att kunna använda rätt kolumn i tabellerna som tillhör BBR avsnitt 5:821 så ska du göra så här:

1. Handlar det om bostads- och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller?Välj första kolumnen i tabell 5:821 a resp. 5:821 b.
2. Är byggnaden försedd med automatisk vattensprinkleranläggning?Välj första kolumnen i tabell 5:821 a resp. 5:821 b.
3. Uppfyller du varken punkt 1 eller punkt 2?Fastställ dimensionerande brandbelastning genom att använda dig av Boverkets “Handbok om brandbelastning”. Använd sedan denna brandbelastning för att välja rätt kolumn i tabell 5:821 a resp. 5:821 b.

Dimensionering baserad på modell av naturligt brandförlopp (BBR 5:83), dvs. ett fullständigt brandförlopp 

Om du väljer att projektera brandskyddet för bärverken baserat på en modell för naturligt brandförlopp så måste du (nästan) GLÖMMA allt som har med BBR avsnitt 5:82 att göra. Det finns i princip ingen koppling mellan de två metoderna, annat än att det står dig fritt att välja vilken av dem som du vill tillämpa.

1. Använd Boverkets “Handbok om brandbelastning” för att finna den dimensionerande brandbelastningen för din byggnad. Glöm inte bort att ta med både permanent och variabel brandbelastning.
2. Kontrollera om du måste tillämpa säkerhetsfaktorn beskriven BKR 10:221, dvs. att öka den dimensionerande brandbelastningen med 50 % om byggnadsdelen, enligt den första kolumnen i tabell 5:821 a i BBR, skall vara utförd i klass R 90.
3. Är din byggnad försedd med automatisk vattensprinkleranläggning så kan du multiplicera din dimensionerande brandbelastning (efter hänsyn till eventuella säkerhetsfaktorer) med reduktionsfaktorn 0,61.

Exempelvis så är den dimensionerande brandbelastningen enligt handboken 570 (= 50 + 520) MJ/m2 golvyta för kontor upp till fyra våningar. För ett kontor med fem våningsplan eller fler blir den dimensionerande brandbelastningen 570 x 1,5 = 855 MJ/m2 golvyta.

Skulle du ha sprinkler i ditt kontor blir den dimensionerande brandbelastningen upp till fyra våningar lika med 570 x 0,61 = 348 MJ/m2 golvyta. Motsvarande värde för en kontorsbyggnad med fem våningsplan eller fler blir 570 x 1,5 x 0,61 = 522 MJ/m2.

Observera att du sedan vid dimensionering av bärförmågan både ska ta hänsyn till den fullständiga brandförloppet och lokal brandpåverkan.

Det är också viktigt att hålla tungan rätt i mun när det gäller enheten på brandbelastningen. I klassificeringssammanhang (BBR 5:82) uttrycks den som MJ/m2 omslutningsyta, medan den ofta uttrycks som MJ/m2 golvyta vid dimensionering av naturligt brandförlopp.

Igår deltog jag och brorsan i Coppa di Nesta där vi skulle upp till bevis mot professionella baristor. Det gick hyfsat, men vi tog inte någon finalplats. Nu är det en vecka kvar till Thailandssemestern…

Måndag: Slutför arbetet med Västerås domkyrka.
Tisdag: På kontoret och tittar på en alternativ utformning av ett äldreboende som förses med sprinkler.
Onsdag: Nordisk workhop i Stockholm om “tekniska byten och sprinkler”.
Torsdag: På kontoret jobbar med nya Samarkand i Växjö
Fredag: På kontoret och städar undan inför semestern. 

Veckans kaffe: Dricker Biloya Natural – ett grymt etiopiskt kaffe, rostat av Johan & Nyström.

PS / Anmäl dig gärna som e-postprenumerant på mina blogginlägg. Klicka på länken till höger… / DS

På söndag smäller det. Dags för Coppa di Nesta 2008 och min bror och jag ska upp till kamp mot Sveriges baristaelit. Publik är definivit välkommen. Detaljer finns på Nesta:s hemsida.

En artikel i HD skriver:

“Det kan gå att bygga bostäder längst i norr på Skeppsbrokajen. Även kontor och hotell kan få plats. Det visar en riskinventering som Landskrona kommun har beställt.”

Det är alltid trevligt när tidningen skriver om ens arbete och jag tycker definitivt att min utredning blivit korrekt citerad. Skeppsbrokajen har en komplicerad riskbild och jag konstaterar att det finns flera utmaningar att lösa innan det går att avgöra i vilken omfattning området kan bebyggas. Bland annat måste buller- och luftföroreningsituationen studeras mer i detalj, liksom risken för påsegling.

Igår tog redovisade jag lite fakta om sannolikheten för kollaps i bostäder och hur säkerhetsnivån skiljer sig mellan kombinationen R 60 + sprinkler i jämförelse med R 90. Det visade sig att ett sprinklersystem och R 60 troligen ger högre säkerhet mot kollaps än R 90. Frågan är om samma resonemang stämmer på kontorsbyggnader. Återigen används metodiken för beräkning av ekvivalent brandvarkaktighet i kombination med kännedom om brandbelastningens statistiska fördelning för byggnadstypen. denna gång tiittar jag på ett kontor på c:a 300 m2 med 3 m i tak. Öppningsfaktorn är 0,04 resp. 0,06.  Här kommer lite resultat:

• För en öppningsfaktor på 0,04 krävs en brandbelastning på mindre än 603 MJ/m2 för att brandvaraktigheten ska understiga 60 min (standardbrandkurva). Motsvarande brandbelastning för 90 min är 905 MJ/m2.
• Om öppningsfaktorn är 0,06 krävs en brandbelastning på 824 MJ/m2 för 60 min och 1236 MJ/m2 för 90 min.

Sannolikheten att den faktiska brandbelastningen överskrider någon av de “dimensionerande” brandbelastningar som anges ovan, listas i nedanstående tabell.

Eftersom vi är intresserade av se vad som händer med sannolikheten för kollaps om vi går från R 90 till R 60 och sprinkler, upprepar vi beräkningarna av nödvändig tillförlitlighet på sprinklersystemet, redovisade i tidigare inlägg:

• För en öppningsfaktor på 0,04 blir förväntad sprinklertillförlitlighet 8,35 % x (1-P,sprk) = 0,40 % vilket blir 95,2 %.
• För en öppningsfaktor på 0,06 blir förväntad sprinklertillförlitlighet 0,91 % x (1-P,sprk) = 0,01 % vilket blir 98,9 %.

Dessa värden ligger på gränsen eller över den troliga tillförlitligheten på ett sprinklersystem, vilken är i storleksordningen av 90-95 %. Därmed blir det svårt att för kontor kunna konstatera att R 60 + sprinkler är en säkrare lösning än R 90.

Osäkerheterna är dock många och modellen är väldigt teoretisk i sin uppbyggnad. Innan mer precisa slutsatser kan dras så är det viktigt att bygga upp en mer verklighetsanknuten modell som omfattar:

• En tydligare scenariobeskrivning relaterat till brandens förlopp
• Ett hänsynstagande till  effekten av en manuell tidig insats och möjlighet för räddningstjänsten att släcka branden.
• En modellering av faktistkt brandmotstånd hos en konstruktion som uppfyller klassificeringsprovningen. Ofta är konstruktionsdelar överdimensionerade och uppfyller R 75 snarare än R 60.
• En hantering av både kunskaps- och modellrelaterade osäkerheter. Vilken beydelse har lokalens storlek, byggnadsmaterial, öppningsförhållanden, etc?

Nu blir det inte med sannolikhetsteoritiska beräkningar på bloggen på ett tag. Jag är sjävlklart intresserad av fortsättningen, men då får det bli med extern finansiering…

I Eurocode SS-EN 1991-1-2 redovisas ett sätt att beräkna den ekvivalenta brandvaraktigheten, vilken är en metodik för att översätta en given brandbelastning till en påverkan motsvarande den som fås vid provning enligt “standardbrandkurvan”. Den ekvivalenta brandvaraktigheten styrs av materialegenskaper i omslutande ytor, brandbelastningen och öppningsfaktorn:

 
Om den ekvivalenta brandvaraktighet är mindre än den tid som gäller enligt klassificeringsmetoden (R 30, R 60 eller R 90) så uppfylls kravet på bärförmåga. Kb och Wf i ekvationen ovan är materialberoende resp. öppningsfaktorrelaterade variabler.

Med hjälp av ovanstående ekvation går det att räkna ut vilken brandbelastning som krävs för att få en ekvivalent varaktighet på exempelvis 60 min. I ett illustrativt exempel avseende ett hus i betong med en trerumslägenhet på 94 m2, 2,4 m i tak och en öppningsfaktor på 0,04 resp. 0,06 fås följande resultat:

• För en öppningsfaktor på 0,04 krävs en brandbelastning på mindre än 683 MJ/m2 för att brandvaraktigheten ska understiga 60 min (standardbrandkurva). Motsvarande brandbelastning för 90 min är 1023 MJ/m2.
• Om öppningsfaktorn är 0,06 krävs en brandbelastning på 926 MJ/m2 för 60 min och 1389 MJ/m2 för 90 min.

Sannolikheten att den faktiska brandbelastningen överskrider någon av de “dimensionerande” brandbelastningar som anges ovan, listas i nedanstående tabell.

Eftersom vi är intresserade av se vad som händer med sannolikheten för kollaps om vi går från R 90 till R 60 och sprinkler, upprepar vi beräkningarna av nödvändig tillförlitlighet på sprinklersystemet, redovisade i tidigare inlägg:

• För en öppningsfaktor på 0,04 blir förväntad sprinklertillförlitlighet 73,5 % x (1-P,sprk) = 13,8 % vilket blir 81,2 %.
• För en öppningsfaktor på 0,06 blir förväntad sprinklertillförlitlighet 22,3 % x (1-P,sprk) = 7 % vilket blir 68,6 %.

Båda dessa värden ligger klart under den troliga tillförlitligheten på ett sprinklersystem som är i storleksordningen av 90-95 %. Alltså finns det indikationer på att R 60 + sprinkler totalt sätt är en säkrare lösning än R 90.

I morgon tittar jag närmre på kontorsbyggnader…