Idag hade jag först tänkt skriva om nya forskningsresultat angående E85 och likheter/skillnader med bensin. Men, det låter sådär skoj när en lång härlig julledighet ligger framför en. Så därför önskar jag er alla en riktigt god jul i stället.



Jag är åter i tjänst den 3:e januari 2008. Ta det lugnt och slappna av!

Idag har jag hittat och rapporterat min första bugg till FDS ”Issue tracker”. Jag försökte modellera en brand med ’spread_rate’ på en VENT som skulle starta på en viss tidpunkt. Problemet jag hittade var att kontrollfunktionen i FDS5 på något sätt ignorerar ’spread_rate’-funktionen och låter hela ytan brinna med en gång, se figuren nedan.



I och med lanseringen av FDS5 har NIST ett helt nytt forum för att rapportera problem samt för att diskutera modellen. Via ”Issue tracker” har mitt ärende fått nr 239 och blivit accepterat som en defekt i koden. Nu ska det bli kul att se vad som händer.

Ojojoj. nu gäller det att köra järnet. Jag har ruskigt många beräkningsjobb som måste igång. Att gå över till FDS5 var lite svårare än jag trodde, framförallt är det kontrollogiken för VENT som har ändrats helt… Euler och Newton får fortsätta slita.

Måndag & Tisdag: Innan tisdag kväll ska jag ha klart två beräkningar och tre brandskyddsdokumentationer. Tempo tempo. som tur var är jag på kontoret båda dagarna
Onsdag: Åker till Stockholm för projekteringsmöte ang ombyggnad till försäljningslokal där jag verifierar brandskyddet analytiskt.
Torsdag: Projekteringsmöte om Östra Piren i Karlshamn
Fredag: På kontoret och gör julfint.

Veckans kaffe: Jag fortsätter med nyrostat kaffe från ”The Coffee Collective” som håller till i Kastrup.

Det blir en hel del om FDS just nu. Jag är inne i en beräkningsintensiv period och har blivit riktigt bekant med FDS5. Det känns lite ”svårt” i början eftersom nyheterna i indataformatet är ganska omfattande. Utan Pyrosim hade det inte varit lika enkelt. Tidigare i veckan skrev jag om mina upptäckter när det gäller materialindata. Nu har jag fått fram riktigt bra information så att jag kan uttrycka värmeledning och värmekapacitet som en funktion av temperaturen för både betong och gips.

Gips är ett särskilt intressant material eftersom det under upphettning frigör kristalliserat vatten vid två tillfällen kring 100 C och kring 200 C. När vatten avges ökar gipsskivans värmekapacitet mer än 20-50 ggr eftersom det krävs stora mängder energi att frigöra vattnet. Både gips och betong har en värmeledningsförmågan som minskar efterhand som materialen hettas upp. Om du inte tar hänsyn till detta i din beräkning kommer du att leda ut alldeles för mycket värme i konstruktionen vilket självklart har en direkt påverkan på brandgaslagrets temperatur och även dess lyftkraft. I figuren nedan visas hur temperaturen som en funktion av djupet i en betongplatta.

Den grå grafen är baserad på FDS ”standardvärde” för betong medan den svarta grafen har en värmeledning som varierar med temperaturen. Skillnaden blir ganska påtaglig. Exempelvis når överskattas djupet på 500 C isotermen med c:a 5 cm givet en yttemperatur på 1000 C.

Jag har i många år varit tveksam till det holländska sättet att hantera kvantitativa riskanalyser där de via ”Purple Book” i princip standardiserar riskanalyser genom att ange scenarier, indata och beräkningsmodeller.



Nu är jag inte lika tveksam längre. Idag kan två olika konsulter analysera samma riskkälla och komma fram till två helt olika beslut om risken är accpetabel eller inte. Detta är inte så konstigt i sig om det inte hade varit för att orsakerna till de olika besluten ligger i valet av scenario och indata. Det finns vissa variabler som vi i princip inte har någon aning om, t.ex. hålstorlek på tanken. Inte kan det vara meningen att två konsulter ska bedöma risken olika bara för att de har gissat två olika värden på en okänd variabel!?! Nej, jag tror att det finns ett behov av en ökad standardisering inom området ”riskanalys” framöver. Undrar bara vem som ska driva det arbetet…

I och med att NIST medvetet valt att lyfta bort sin databas ur FDS5 och det numera är upp till användaren att ta fram dokumenterade och lämpliga materialdata så har jag reviderat de indataparametrar som fanns med i FDS4, innan jag skrev om dem för att passa FDS5. Hitintills har jag jobbat med gips och mineralull. Lite skrämmande blev det! De värden som anges i database4.data för FDS4 för ”gypsum plaster board” är för gips (som kan sprutas på en konstruktion för att skydda den…) och inte för gipsskivor.



De största skillnaden är att denisteten skiljer sig avsevärt. Ett större värde på denisteten gör att värmeledningen in i väggen ökar och därmed blir brandgasernas temperatur lägre. Samma sak gäller för ”fibre insulating board”, som inte alls är det samma som minerallullsmattor. En vanlig referens är Karlssons & Quintieres ”Enclosure Fire Dynamics”. I deras Tabell 6.1 redovisas typsiak värden för några vanliga byggmaterial. Jag vill passa på och varna för tabellen och tycker att du snarare bör besöka exempelvis Gyproc och Paroc för att finna relevant information om de material som din byggnad består av.

Skönt…en vecka med inte fullt lika högt tempo. I veckan kommer Euler och Newton att få slita med nya CFD-beräkningar.

Måndag: Lägger upp indatafil för brandförloppsberäkning i en stor Willys-butik som kommer byggas i Staffanstorp
Tisdag: Fortsätter med FDS och en butik i Älvsjö. Lokalens takhöjd på 5 m borde medge en mer flexibel placering av utrymningsvägarna än vad förenklad dimensionering gör.
Onsdag: På kontoret
Torsdag: WSP håller öppet hus efter flytt till ny byggnad och därefter blir det ett projekteringsmöte.
Fredag: Projekteringsmöte.

Veckans kaffe: Jag har lämnat Norrland för ett tag och koncentrerar mig på nyrostat kaffe från ”The Coffee Collective” som håller till i Kastrup.

Det kan bli hur förvirrande som helst när det gäller processorer. Duo core, quad core, etc. – vad betyder vad och framförallt. Hur ska processorkraftgen utnyttjas maximalt när man kör FDS i parallellversion. Jag gjorde nyss en enkel test med två av mina 2.13GHZ Intel duo core datorer för att försöka dra några slutsatser hur processorer med två kärnor arbetar. Med vanliga fds5.exe tog det 700 s för en dator att köra simuleringen. Jag kunde dessutom köra två simuleringar samtidigt på datorn utan att effektiviteten försämrades särskilt mycket. Sedan valde jag att dela upp beräkningen i två domäner och köra fds5_mpi.exe fortfarande bara med en dator. Beräkningstiden gick då från 700 s till 400 s, en rejäl skillnad. Snabbast gick det dock om jag delade upp domänerna på var sin dator och lät dem kommunicera via MPICH2. Nu tog beräkningen endast 300 s!



Slutsatsen av min lilla studie är att alla datorer som har fler än en kärna (duo/quad core) måste köras  i parallelläge med fds5_mpi.exe för att utnyttja datorkapaciteten till fullo. Ju fler domäner du har desto nogrannare måste du göra din kvalitetskontroll av beräkningen och se till att du inte får några onormala förhållanden i gränserna mellan domänerna.

Denna vecka började med en rivstart så kraftig att jag inte ens hunnit med att blogga…

Måndag: Åkte till Skellefteå för att medverka i projekteringsmöte om Setra Trälyftet och deras parkeringshus i trä.
Tisdag: Höll i ett seminarium om FDS hos Birch & Krogboe i Danmark.
Onsdag: På kontoret, skriver anbud och fakturerar.
Torsdag: På kontoret.
Fredag: På kontoret.

Veckans kaffe: Jag växlar mellan Costas rostning ”Quebradón” från Colombia och ”Gethubwinin Peaberry” från Kenya.

Ingen förbättring än!?! Vad är egentligen på gång?