År 2000 utvecklade jag en riskmodell åt NCC kallad ”Säkerhetsindex Beta” i vilken det ges möjlighet att på ett riskbaserat sätt studera vilka krav som gäller för en bärande konstruktion att motstå en brand. Syftet med riskmodellen var att möjliggöra ett hänsynstagande till aktiva installationer, brandfrekvens och manuella insatser när det gäller dimensionering av konstruktioner för brandfallet. I Eurocode (EN 1991-1-7) finns följande figur som sätter in modellen i rätt sammanhang.
  
En konstruktion ska ha ett skydd mot både total kollaps och lokal kollaps. Riskmodell ”Säkerhetsindex Beta” arbetar med total kollaps och ska visa att de förebyggande åtgärderna har sådan tillförlitlighet och effekt att sannolikheten för total kollaps understiger de acceptanskriterier som redovisas i lagar och föreskrifter. Riskmodellen hanterar inte problematiken med lokal brandpåverkan.

Sedan några veckor har jag ett uppdrag att revidera och vidareutveckla riskmodellen, ett arbete som innebär en stor utmaning inte minst med tanke på Johan Lundins insändare i Sirenen. Jag är helt övertygad om att det är tillåtet att låta förebyggnade åtgärder som sprinkler och brandgasventilation vara en aktiv del av en konstruktions skydd mot kollaps vid brand. Frågan är bara hur stor vikt man kan lägga på dessa åtgärder och om det är tillåtet och rent av möjligt att helt förebygga övertändning med sådan tillförlitlighet att ett bärverk kan uppföras utan särskild brandteknisk klass. 

PyroSim 2007 finns nu att ladda ner och testa. Thunderhead Engineering planerar att släppa en skarp version i slutet av månaden. Pyrosim 2007 jobar med FDS5 och har förmågan att konvertera gamla FDS4-filer till FDS5-format. I Pyrosim 2007 kan du också köra med flera processorer och tidigare saknade funktioner från FDS som ’smoke layer height’ och ‘extra species’ har nu arbetats in i programmet. För mer info gå till hemsidan för Pyrosim 2007.

Denna vecka är det 1-årsjubileum på företaget. Ã…terkommer med mer om det senare. Igår sprang jag Yddingen Runt, 12 km i bokskogarna vid Torup. En härlig höstdag med maxpuls.

Måndag: På kontoret största delen av dagen, men avslutar med besök på en exjobbspresentation om ”Hälsorisker i fysisk planering”.
Tisdag: Projekteringsmöte på White om Östra Piren etapp 3 i Karlshamn.
Onsdag: Möte angående bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods i Lund.
Torsdag: På kontoret
Fredag: På kontoret.

Veckans kaffe: Jag fortsätter ytterligare en vecka med mina utomordentliga blandningar rostade av Costas från News i Umeå. Riktigt grymma kaffebönor!

Jag har gjort ett ”enkelt” räkneexempel av hur valet av brandklass påverkar sannolikheten för kollaps i ett flerbostadshus av betong. Exemplet bygger på att jag avänt den fördelning för brandbelastningen som anges i Eurocode och räknat om den till ekvivalent tid vid brandprovning. Eftersom brandbelastningen är en fördelning (Gumbel med medelvärde 780 MJ/m2 golvyta, 80%-percentil 948 MJ/m2 golvyta) så går det att räkna ut hur ofte den ekvivalenta brandvaraktigheten överskrider en viss tid t.ex 60 eller 90 min, vilket i detta fall representerar konstruktionens brandklass.

Om brandklassen är R 60 så är det en sannolikhet på 82 % att branden kan orsaka kollaps om den får brinna orört. Om vi går upp till R 90 är sannolikheten för kollaps vid ”orörd” brand 31 %. Motsvarande siffror för R 120 är 7 % och för R 240 är det 0.01 %. Än så länge är det inte så himla lätt att dra en slutsats eftersom vi inte vet hur många bränder i exempelvis flerbostadshus som räddningstjänsten inte kan åtgärda innan de leder till kollaps. Men, vi vet att kollaps inte inträffar särskilt ofta och därför har räddningstjänsten en stor roll.

Om vi förutsätter att räddningstjänsten INTE lyckas släcka en brand innan kollaps i ett hus upp till 4 våningar i 1 av 1000 insatser. Genom att tillföra R 90 i hus på fler än 5 våningar har vi minskat sannolikheten för kollaps från 82 % till 31 % för den orörda branden, dvs 2,6 ggr. Konkret innebär det att räddningstjänsten tillåts att MISSLYCKAS med en insats i 3 av 1000 bränder i stället. Låt oss leka lite med några exempel på räddningstjänstens effektivitet efterhand som byggnadens höjd ökar:

BIV:s södra lokalgrupp måste tyvärr meddela att vi pga sjukdom tvingas ställa in torsdagens aktivitet â€?Utrymning – vetenskap och praktikâ€? som skulle ha hållits kl. 17-18.30 hos Malmö Brandkår.

Det är vår avsikt att genomföra arrangemanget om c:a 5 veckor. Vi återkommer med en kallelse när nytt datum är bestämt.

De resterande dagarna i denna vecka ska jag vara på kontoret och producera handlingar. Efter en knapp veckan på resande fot (Santander och Skellefteå) känner jag ett stort behov av att få vara hemma och leverera svar på de uppdrag jag har inne. Skellefteåmötet var intressant. Setra som driver projeket har tillgång till ruskigt mycket trä, vilket de vill använda i så stor grad som möjligt i sina byggnader. Förutom flerbostadshuset i moduler arbetar jag med ett parkeringshus i sex våningar uppfört helt i trä. Här finns en utmaning i hur vi ska lösa skydd mot brandspridning inom samma brandcell och skydd mot brandspridning till annan byggnad på 4-8 m avstånd.

Workshopen var bra! Bäst var den inledande föreläsningen av Prof. Arnaud Trouvé som pratade om ”Challenges in CFD Modelign of Large-scale Pool Fires”. Han tog upp flera aspekter där FDS inte riktigt kan mäta sig med experimentiella erfarenheter. Ett problem berör FDS modell för sotproduktion, vilken i FDS är direkt proportionerlig med massavbrinningen. Detta är en förenkling som fungerar alldeles utmärkt för välventilerade flammor. Problemet med stora bränder är att dessa flammor inte är välventilerade. När Q* går ner mot riktigt låga värden (flammans diameter är större än dess längd) så blir det problem med syre tillförsel vilket öar sotbildningen rejält. Riktigt stora polbränder kan ha en sotbildningn motsvarande 15% av avbrunnen massa, vilket är lågt från de värden som anges i litteraturen (för välventilerade flammor).

Det fanns fler bra presentationer. Rein från University of Edinburgh pratade om ”On the Design Fire for Non-Conventional Structures” där han med hjälp av CFD-simulering försökt fastställa hur byggnader som inte faller inom ramarna för Eurocodes giltighetsområde (< 500 m2 yta, < 4 m i tak, inga taköppningar och värmeledningsegenskaper motsvarande betong). Denna fråga är mycket het även i Sverige just, inte minst med tanke på Johan Lundins debattartikel i Sirenen. Fleischmann från Nya Zealand pratade om ”Why FDS is not ready for Specific Design Fire Predictions”, vilket gav mig en hel del funderingar kring hur vi använder modellen, framförallt på vilket sätt som vi representerar själva branden.

Judith Shultz från Holmes Fire & Safety i Auckland redovisade ”Parameters Influencing the Flame and PLume Temperatures in FDS”. Hennes arbetet kommer att underlätta valen av HRRPUA, spread_rate, TAU_Q, brandarea och gridstorlek framöver. Värt att notera är att hennes parametrar på cellstorlek i studien varierade mellan 0,1 och 0,2 m för bränder på 5 resp. 10 MW. Hennes rekommenderade värde på R* ligger i intervallet 0.05 till 0.07.

Att jobba med FDS kan tyckas vara enkelt. Men, färgbilderna missleder dig ofta. Vill du försäkra dig om att ditt resultat blir trovärdigt måste du följa en viss kvalitetssäkringsrutin, både innan simuleringen och i utvärderingen av resultatet. Jag kan erbjuda er utbildning och konsultation i FDS. Kolla in mitt erbjudande här!

PS / Vill du ha en sammanfattning av konferensen med viktiga slutsatser för dig som kommer i kontakt med FDS, antingen som utförare, granskare eller projektledare så kontakta mig… / DS

Måndag: Samlar ihop mina grejer och åker till Skellefteå för ett möte angående Setra:s ”Trälyftet”.
Tisdag: Möte i Skellefteå.
Onsdag: På kontoret.
Torsdag: OBS! Inställt! (Lokala BIV-gruppen håller en träff om ”Utrymning – teori och praktik)”.
Fredag: På kontoret.

Veckans kaffe: Jag fortsätter med mina utomordentliga blandningar rostade av Costas från News i Umeå. Riktigt grymma kaffebönor!

Santander var vackert. Resan i bil mellan Bilboa och Santander är helt fantastisk. Höga berg, gröna slutningar och otroligt fina stränder får en att undra om det inte är dags att etablera sig här. Nedan ser du några bilder från min löptur i Santanders omgivning i torsdag. Nästa år handlar konferensen om ”Smoke Modeling in Tunnels and Large Buildings”. Åk dit, kanske inte för konferensen – men väl för staden och omgivningen. Grymt!

Jag har tidigare skrivit om ”Advanced Research Workshop on Fire Computer Modeling” i Santander. Då trodde jag ínte att det skulle bli någon resa, men efter att hittat ett alternativ med flyg till Bilbao och hyrbil de sista 10 milen blev restiden hyfsad. Det ska bli kul att åka, + 20 C och sol gör ju ingen ledsen… Känner du för att veta mer om konferensen kan du ladda ner abstracts här. Det går även att följa konferensen online. Kolla in arrangörernas hemsida för mer info.