Att avståndet i höjdled mellan fönster i olika brandceller bör vara minst 1,2 meter känner vi till sedan länge. Vi vet också att dessa 1,2 m ofta inte är tillräckliga för att undvika brandspridning till våningen ovanför. I testmetoden SP Fire 105 för ytterväggskonstruktioner ligger därför fokus på att undvika brandspridning till våningen 2 plan ovanför den våning där det brinner.

I arbetet med huset vid Slussplan i Malmö är det nödvändigt att ha så stora fönster som möjligt för att maximera ljusinsläppen. Därför jobbar jag för närvarande med att finna en lösning där balkongplattor används som en del i brandskyddet i yttervägg. Enligt ”Brandskyddshandboken” kan en balkongplatta på minst 1,5 m ersätta ett vertikalt avstånd på 1,2 m mellan fönster. I mitt fall är 1,5 m för mycket och jag använder därför FDS för att undersöka effekten av mindre balkongplattor. Hitintills verkar det lovande med en platta på 1,0 m. Kanske skulle BBR kunna uppdateras med lite nya acceptabla lösningar!?!

En av poängerna med analytisk dimensionering är att brandskyddet ska anpassas för byggnaden och verksamheten på ett optimalt sätt (se tidigare inlägg). En optimering av brandsskyddet ska leda till minskade kostnader, samtidigt som säkerheten hålls på en tillfredsställande nivå. Hur ska man då göra för att påvisa kostnadseffektivitet vid användning av analytisk dimensionering?

Det första steget är att kartlägga hur krav på brandskydd påverkar utformningen av byggnaden och verksamheten. Både besparingar, ökade intäkter och ett effektivare utnyttjande av byggnaden kan i många fall möjliggöras vid alternativ utformning av brandskyddet. Eftersom val av brandskyddet påverkar den totala byggkostnaden både direkt och indirekt krävs att brandskyddet inte hanteras som en isolerad del av byggnaden vid analys av kostnadseffektivitet.

Om analysen enbart beaktar anskaffningskostnaden för brandskydd kommer förenklad dimensionering i många situationer felaktigt att framstå som det mest kostnadseffektiva. Utifrån en sådan analys blir det svårt att argumentera för analytisk dimensionering. I ett kontorshus innebär t.ex. en minskning av antalet trapphus både en sänkt byggkostnad och ökade intäkter genom att mer yta kan uthyras. Det senare visas genom att intäkter kopplade till val av brandskydd inkluderas i livscykelkostnaden.

Läs mer i ”Kostnadseffektiv utformning av brandskydd”, skriven av mig och Johan Lundin eller i ”The Economics of Fire Protection” av Ramachandran.

Vad är egentligen farligast? Arbeta en dag i en kolgruva eller flyga till Stockholm? Äta grillat kött eller dricka Coca Cola Light? Här följer en lista på aktiviteter som gör att risken att omkomma ökar med 10^-6:

• Flyga 160 mil
• Dricka 0,5 l vin
• Arbeta 1 h i en kolgruva
• Röka 2 cigaretter
• Bo 2 dagar i New York
• Cykla 2 mil
• Kör bil i 48 mil
• Bo 2 månader med en rökare
• Paddla kanot i 6 min
• Dricka 30 burkar Coca Cola Light
• Bo nära ett kärnkraftverk i 150 år
• Äta 100 bitar grillat kött

Tre veckor kvar innan semester! Nu blir det till att ha bråttom…

Måndag: På kontoret, fullt sysselsatt med hamnarna i Trelleborg och Simrishamn
Tisdag: Möte hos Setra angående deras nya trähus med modulbyggande.
Onsdag: Testar på livet i 1:a klass tillsammans med min äldsta dotter.
Torsdag: Jobbar igen onsdagen, troligen återigen fokuserad på hamnarna.
Fredag: Diskussionsträff på Boverket om revideringen av BBR.

Veckans kaffe: Mumsigt och gott  - Montano Gran Miscela!

Igår samlades knappt 30 brandingenjörer för att lyssna på Björn Totting och hans trettioåriga erfarenhet av brandorsaksutredningar. I lokaler sponsrade av Sweco Theorells gav Totting sin syn på utvecklingen inom området samt en del tankeställare kring inträffade bränder.

Totting tipsade bland annat om att det i RIB:en finns c:a 3 700 brandutredningar där man kan söka på objektstyp, startföremål, brandorsak mm. En bra källa när det ska konstrueras dimensionerande bränder för olika verksamheter.

Föredraget arrangerades av den lokala BIV-gruppen i Malmö, bestående av mig, Erik Grahn (Bengt Dahlgren AB) och Jan Ottosson (WSP Brand- och Riskteknik). Vi återkommer i höst med ett nytt arrangemang.

Jag hade förmånen att få opponera på studenterna i Riskanalysmetoder och deras projektuppgift inom området ”säkerhet” i förra veckan. Uppgiften de fick var väldefinierad:

Avgör om en lagring av klorgas kan tillåtas på en industrifastighet i centrala Malmö

Med hjälp av beräkningar av individ-, medel- och samhällsrisk för tre bestämda scenarier skulle studenterna avgöra om lagring av klorgas kan tillåtas utifrån ett riskperspektiv. De tre scenarierna var:

1. Tankens innehåll töms på 10 min (0,7×10^-6 år^-1)
2. Tankutsläpp genom ett hål med diameter 10 mm. (1,1×10^-5 år^-1)
3. Litet rörbrott (5 mm) (5×10^-6 år^-1m^-1)

Resultatet skiljer kraftigt (!) mellan de olika grupperna. Jag har valt att redovisa spridningen med hjälp av några histogram. Den stora orsaken till spridningen är framförallt valet av stabilitetsklass och vindhastighet. De flesta grupper väljer att jobbar mycket konservativt med stabila atmosfärsförhållanden och låga vindhastigheter.

 

I kommande inlägg tänkte jag visa på spridningen i beräkningen av de olika riskmåtten.

Min första ”extended” QRA med direkt hantering av osäkerheter genomförde jag för ett projekt kallat ”Brostaden” och dess närhet till Yttre ringvägen.

 

Malmö stad hade tagit fram riskvärderingskriterier för etableringar utmed den nya vägen och vi alla var på hugget att få göra riskanlyser i enlighet med kursen ”Riskhantering 2″. Riskanlysen, med indata i form av fördelningar beräkningar i @RISK gav följande resultat:

• Etablering närmare än 800 m från vägkanten kräver säkerhetsåtgärder.
• Ingen etablering bör tillåtas inom ett avstånd närmare än 50 m till vägkant, 60 m om det saknas avåkningsskydd för fordon.
• Med säkerhetsåtgärder menas exempelvis entréer riktade bort från vägen, automatisk avstängning av ventilationen vid kontorshus mellan 50-800 m.
• Bostäder bör ej byggas närmare än 200 m från Yttre Ringvägen.

Analysen baserade sig till största delen på det underlag vi fått på LTH och varit inte direkt tänkt att används i verkliga uppdrag. Som tur var vet vi numera bättre. Tusentals timmar har ägnats åt problemet och det är med viss stolthet som jag kan konstatera att det bebyggelsefria avståndet numera bör vara kring 20-30 m. Bostäder kan etableras på 60-70 m avstånd och efter 150 m ställs överhuvudtaget inga krav på riskhänsyn.

”Variability is a phenomenon in the physical world to be measured, analysed and where appropriate explained. By contrast, uncertainty is an aspect of knowledge” – Sir David Cox (brittisk statistiker)

Det finns två komponenter som är betydelsefulla när vi ska försöka beskriva ett framtida utfall i en riskanalys – osäkerhet och variation. Variation kan bäst beskrivas med naturlig slumpmässighet, t.ex rörande väderförhållanden eller utfallet när man slår en tärning. Variation kan inte minskas med mer omfattande studier, men det går att beskriva den bättre. Osäkerheter har att göra med vår kunskap och våra modeller. Ibland kan osäkerheterna minskas genom fler studier eller genom att använda experter. Osäkerheterna är knutna till vår beskrivning av ett förlopp, dvs vår modell. Likaså kan osäkerheter vara knutna till exempelvis mänskligt agerande.

I en riskanalys för transport av farligt gods kan en indelning av paratmetrarna med avseende på variation och osäkerhet göras enligt nedan:

• Variation: temperatur, luftfuktighet, tidpunkt, vindhastighet, mängd i tank, hålstorlek, vindriktning, etc.
• Osäkerhet: Modell för källstyrka och spridning, modell för exponering (skadekriterier), effekt av inomhusvistelse, etc.

Måndag: Utvärdering av beräkningar för bostadshuset vid Slussplan i Malmö.
Tisdag: Möte med Räddningstjänsten Syd angående LSS-boendet som jag dimensionerade tillsammans med FSD.
Onsdag: Ytterligare ett möte med Räddningstjänsten Syd. Denna gång angående Slussplan.
Torsdag: På eftermiddagen håller den lokala BIV-gruppen en träff om brandorsaksutredningar.
Fredag: På kontoret

Veckans kaffe: Min bror gav lite färskrostat kaffe till mig som jag nu jobbar med. I kvarnen finns bönor från Etiopien, Vietnamn, Indien och Brasilien.

Tre hektiska dagar är nu slut och jag tar ledigt tors-sön. Den senaste veckan har dominerats av att granska projektarbeten och att försöka finna en fyndig lösning på utrymningen från det höga flerbostadshuset på Slussplan. Nu ska jag vila och ladda för de sista fyra veckorna innan det är dags för semester! Trevlig helg.