Jag sprang på en ny bok igår – ”Risk Analysis in Building Fire Safety Engineering” av Hasofer, Beck och Bennets. Boken visar hur man använder statistiska modeller för att räkna på brandrisker, vilket är precis det som är min specialitet. Glad över ytterligare en inspirationskälla skyndade jag mig in på adlibris och la min beställning.
Den modell jag använder för riskanalys av farligt gods vill jag ska vara så nyanserad som möjligt. Därför irriterar det mig när kunskapsläget kring några av submodellerna är bristfälligt. Nu har turen kommit till explosivämnen, vars konsekvens- och frekvensmodeller är förknippade med stora osäkerheter i jämförelse med t.ex. strålning från pölbränder.
De mest troliga orsaken till att en explosion inträffar vid transport av ämnen i ADR-klass 1 är brand eller kraften från en kollision. Att uppskatta hur ofta ett fordon som transporterar explosivämnen är inblandat i en olycka kan uppskattas förhållandevis enkelt med tillgängliga trafiksäkerhetsmodeller. Den stora osäkerheten är vad som händer efter olyckan. Hur sannolikt är det att en explosion inträffar. Här saknas referenslitteratur! Tidigare riskanalyser har använt allt värden på 5-10 %, medan en brittisk studie indikerar en sannolikhet på 0,2 %. Skillnaden på 25-50 ggr spelar stor roll för den beräknade risknivån.
Denna gång tänker jag gå till botten med de data som finns tillgängliga och se till att submodellen för frekvens- och konsekvensskattningar av explosivämnen utförs med samma precision och hantering av osäkerheter som övriga modeller.
ISO TC 92/SC4 bjöd i veckan in till ett seminarium om ”Fire Safety Engineering” och kopplat till funktionsbaserade byggregler, behov av indata samt andra åtgärder som är nödvändiga för att FSE ska kunna användas med sin fulla potential. Paris är bara drygt 100 mil bort och jag bestämde mig idag för att ta tillfället till några dagars reflektion på plats.
Denna vecka blir det en del undervisning om ”gasspridning” i kursen ”Riskanalysmetoder” på LTH. Jag jobbar vidare med LSS-boendet och Helsingborgs hamn.
Måndag: Besöker finalen i Barista Cup i Stockholm och jobbar 2 x 4 h på X2000.
Tisdag: Möte i Helsingborgs hamn.
Onsdag: På kontoret.
Torsdag: Förläsning om gasspridning i kursen ”Riskanalysmetoder” på LTH, Lund.
Fredag: Leder datorövning om gasspridning (Bfk) på LTH.
Veckans kaffe: Jag fortsätter med det stablia Royal från Caffe Universal (100% arabica). Självklart hoppas jag att måndagens besök på kaffemästerskapen ska ge en hel del smakupplevelser och inspiration.
Jag kommer att medverka kursen Riskanalysmetoder (VBR 180) som ges av Brandteknik på LTH för studenterna på riskhanterings- och brandingenjörsprogrammen. Min roll är att verka som beställare av en riskanalys för en placering av en klorgastank i centralt beläget industriområde i Malmö. Studenterna ska ta fram en rapport där det redovisas om risken är acceptabel eller inte. Jag kommer att granska rapporterna och ge studentgrupperna feedback på deras arbete.
I FDS är det möjligt att ta med ytterligare ”species” i beräkningen. Med hjälp av &SPEC ID och MASS_FLUX och kan olika gaser föras in i domänen. Det kan vara bra om du vill se hur andra förbränningsprodukter än koldioxid, kolmonoxid och sot sprider sig och vilka koncentrationer som byggs upp. I manualen avsnitt 5.5 beskrivs tekniken. Tyvärr glömde de skriva ut att FDS inte vill att du lägger till fler än fyra extra species för då kraschar programmet…
Det känns ganska märkligt att Boverkets byggregler fokuserar så hårt på ytskiktkrav när brukaren sedan kan klä hela väggar med lös inredning utan några som helst betänkligheter på egenskaper vid brand. Vad som beaktas som fast eller lös inredning bestäms om föremålet är fastskruvat eller endast påhakat. BBR ställer krav på fast inredning, men inte på den påhängda lösa inredningen. En vägg kan därför förses med en gipsskiva eller en brandklassad träskiva. På denna sätts ett ramverk i vilken butiksinredning av vilken typ av material som helst hängs på. Bilden nedan visar en typisk butiksinredning av trä.
Det pinsamma i historien är att ovanstående vägglösning med luftspringa bakom ett brännbart material ger betydligt snabbare brandförlopp, än om inredningen hade varit fastskruvad dikt an det bakomliggande materialet. Men, detta är ju inte tillåtet för ytskikt av klass D-s2,d0 (klass III) kan vi inte ha på en vägg! Någon ansvarig (läs Boverket och Räddningsverket) borde ta sig en ordentlig funderare på hur frågor kring lös inredning och ytskikt ska hanteras. Min personliga åsikt är att ett väldimensionerat sprinklersystem är det enda rimliga ”lösningen” på problemet. Att som nu bråka om vad som är fast eller lös inredning känns tyvärr både pinsamt och sorgligt.
Fotnot: Räddningsverket ger i skriften ”Brandkrav på lös inredning” sin syn på hur denna fråga ska hanteras inom ramen för det systematiska brandskyddsarbete.
Denna vecka avslutar jag arbetet med Malmö Tower och eventuella konflikter med Citytunneln, vars station Hyllie ligger i direkt anslutning till det höga huset. Jag jobbar vidare med riskanalysen i Helsingborgs hamn och LSS-boendet.
Måndag: På kontoret.
Tisdag: Möte på FSD.
Onsdag: På kontoret.
Torsdag: Medverkan vid kursen ”Riskanalysmetoder” på LTH, Lund.
Fredag: På kontoret.
Veckans kaffe: Royal från Caffe Universal (100% arabica).
Peter Johnson, chef över Arup Fire säger så här om brandingenjörer från Lund:
”I believe the fire safety engineers from Lund University are the best in the world. This is because their foundation in physics, chemistry, fluid mechanics, heat transfer and thermodynamics fits them very well for development in the more advanced fire engineering and risk management courses which form part of their academic programs at Lund.”
I veckan kom årets första nummer av Bi-lagan ut. Jag har skrivit en artikel om rationell riskhantering i samhällsplaneringen som du hittar här. Artikeln omfattar en snabb genomgång om var vi står idag och mina tankar kring arbetet med riskhänsyn i planeringsfrågor. Känner du för att kommentera artikeln så går det utmärkt här i bloggen.
