Det mesta på bloggen handlar trots allt om jobbet som brandingenjör, men ibland kommer tillfällen då privata intressen tar över. Om en månad går Flandern runt – en brutal cykeltävling i Belgien där jag nu tävlar om en plats. Vill du hjälpa mig komma dit så jag får chansen att plågas på kullerstensbelagda vägar och flamländska “bergs” i åtminstone 5 h så ta en titt på klippet. Dela med dig om du vill! Tack för hjälpen!

PS / Ett stort tack till Tomas Rantatalo för hans insats som reporter!” / DS

Södertörns brandförsvarsförbund bjuder in till en diskussionsfika den 28 mars med anledning av sitt nya PM “Brandskydd i praktiken”

I PM:et tas bl.a. följande punkter upp:

1. Utrymning via brandförsvarets bärbara stegar (utskjutstege) från flerfamiljshus
2. Separat räddningsväg för fastigheter
3. Sammanhållen bebyggelse i områden med långa insatstider

Södertörns brandförsvar går ganska långt när de “förordrar att byggnader utförs så att ingen stegutrymning skall behöva genomföras för de boende”. Enligt deras PM “ska tekniska lösningar tillföras trapphuset så att det även vid nödlägen alltid är en säker väg ut”. Man ger också exempel på lämpliga lösningar där bland ett trapphus i Tr2, eller att förse trapphuset med automatisk brandgasventilation samt dörrstängare på lägenhetsdörrar. Vidare tycker man att det inte går att bygga radhus i områden med förlängd insatstid, utan i sådana områden bör det endast finnas friliggande hus.

Jag har flera argument som talar mot Södertörns förordnanden, men det dröjer till nästa vecka innan jag kan presentera dessa. Väntar på statistik från MSB… och lite egna analyser. Tills dess vore det intressant att höra hur ni ser på saken. En fundering är i alla fall om Tr2-trapphus kan likställas med dörrstängare och automatisk brandgasventilation av trapphuset? Är detta förenklad dimensionering, verifierad av Södertörns brandförsvarsförbund? En avvikelse från BBR är det i alla fall…

Edit: Det kommer ta några dagar innan jag utvecklar mina tankar i detta område. Väntar på statistik från MSB…

FDS har en strålningsmodell som bygger på att ett förutbestämt antal strålar skickas ut i beräkningsdomänen. Defaultvärdet är 100, vilket inte ger särskilt stor noggrannhet och om värmestrålningen mot kritiska objekt ska studeras är det troligen nödvändigt att öka antalet ”strålar” som FDS skickar ut i beräkningsdomänen. Genom att studera utdata av “incident heat flux” kan man observera av förekomsten av ”hot spots” på omslutande ytor, något som kan undvikas genom att öka antalet strålar.

Jag har i ett projekt studerat värmestrålning från fönster och fasad mellan två byggnader. För att kunna hantera den (för handberäkningar) relativt komplicerade geometrin använder jag mig av FDS för att titta på infallande strålning. Utgående strålning utgörs av “flamma i fönster” på 1100 grader “flamma längs fasad” på och 800 grader. Ta en titt på bilderna nedan:

100 stålar:

300 strålar:

1000 strålar:

2000 strålar:

Som ni kan se ändras “mönstret” ganska ordentligt efterhand som antalet strålar ökas. Defaultvärdet på 100 ger en mycket konstig bild av infallande strålning och även en ökning till 300 strålar ger ett otillfredsställande resultat. Mellan “1000” och “2000” strålar är skillnaden inte speciellt stor, även om det är den senare som levererar det “finaste” resultatet. Värt att notera i sammanhanget är att avståndet mellan strålkällorna och mottagande yta är drygt 3 m samt att jag använt en gridupplösning på 0,05 m. Dock behöver man bara simulera i c:a 6 s för att resultatet ska nå “steady state”

Då var det dags för mitt första projekt som helt har sin utgångspunkt i nya BBR och då det handlar om analytisk dimensionering även det nya allmänna rådet BBRAD 1. Jag får passa mig för formuleringarna i det allmänna rådet är av förklarliga skäl inte desamma som i det underlag till allmänt råd som jag arbetade fram… Mitt projekt handlar om småhusbebyggelse i Mariefred och det är skyddet mot brandspridning mellan byggnader som jag studerar närmre. Verifieringen görs mot direkt verifierbara funktionskrav vilket innebär att infallande strålning mot den andra byggnaden ska vara lägre än 15 kW/m2.

Att jag använder Pyrosim för att bygga indatafiler till FDS är ingen nyhet, utan det är min uppfattning att programmet förenklar modellbyggnadet och gör det möjligt att komma igång ganska snabbt med beräkningar. Thunderhead Engineering som utvecklar Pyrosim meddelande nyligen vilka förändringar som väntar under 2012:

• Stöd för FDS 6
• Förbättrade ritverktyg
• Stöd för modellering av ventilationssystem
• Förbättrad importfunktion (från CAD-filer)
• Automatisk uppdelning av beräkningsdomänen vid användning av kluster

Själv är jag lite spänd på vad modelleringen av ventilationsbrandskydd kan ge för möjligheter (och alternativ till PFS). Naturligtvis krävs en hel del validering, men integrationen av ventilationsbrandskydd i beräkningsmodellen känns intressant.

I förrgår kolliderade två biogasdrivna bussar i Helsingborg. En ganska fjuttig smäll, men sedan gick det desto sämre. Direkt efter kollisionen slog lågor ut från den ena bussens front och allt tyder på att påfyllningsventilen skadats. Branden blev mycket intensiv och inom loppet av någon minut var den fullt utvecklad. Lyckligtvis kom inga människor till skada, men olyckan väcker många frågor och en olycksutredning har initierats.

Jag skrev tidigare om mitt arbete med naturgasutsläpp i bergrum och frågan om gasutströmning har helt plötsligt blivit betydligt mer aktuell än för några dagar sedan. Detta är dock inte bara en fråga om “framtiden”, utan redan idag har vi biogasdrivna bussar som stundtals vistas i inomhusmiljöer (t.ex. på Knutpunkten i Helsingborg). Jag hoppas verkligen att frågan kring risker med övergång från flytande (diesel) till gasformigt bränsle (biogas) har utretts ordentligt av inblandade aktörer, annars lär vi ha ett och annat att fundera på i vår strävan mot mer miljövänliga transporter.

Intresseföreningen för processäkerhet (IPS) håller den 8 mars ett seminarium om riskkriterier med anledning av att föreningen tagit fram en reviderad version av sin handledning vid val av riskkriterier för kemikaliehanterande industri. Handledningen var varit ute på remiss och nu bjuds berörda in till ett seminarium där bl.a. remissutgåvan ska diskuteras. Jag har fått äran att medverka som föredragshållare och kommer tala under titeln “Riskkriterier i praktiken – exempel från Skåne”. Det blir en hel del fokus på bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods och de erfarenheter som snart 14 år i yrket gett mig.

Dagens dimensioneringsproblem handlar till stor del om utsläpp av naturgas i ett slutet rum och de konsekvenser som ett sådant utsläpp har på människor och byggnadskonstruktionen. Naturgas är visserligen en ganska tacksam gas att arbeta med då den inte kan ställa till med lika allvarliga händelser som t.ex. propan eller någon annan tung, brandfarlig gas. Men, gasen är lättantänd och kan orsaka både gasmolnsbrand och explosioner genom deflagration vid antändning av ett förblandat gasmoln.

Så nu sitter jag och letar i en blandning av gammal kurslitteratur t.ex. Harris “The investigation and control of gas explosions in buildings and heating plant” och Lees “Loss prevention in the process industries”. Jag tänkte hålla mig borta från att använda FDS (!) vilket tyvärr visar sig vara vanligare än vad man kan tro…

PS / Är det någon som har en kopia av Harris 30 år gamla bok i digitalt format så hör gärna av er. Byteshandel kan tillämpas… / DS

Har du planer för midsommar 2012? Om inte, varför inte dra till Hong Kong för att gå på den 9:e konferensen om “Performance-based codes & Fire safety design methods” som arrangeras där den 20-22 juni. I vanlig ordning är det först två dagar med presentationer om dimensioneringsmetoder, funktionsbaserade regler, mm och avslutningsvis presenteras resultaten av de fallstudier som Hong Kong, Nya Zeeland, Australien, Korea, Finland, Sverige, USA och Japan låtit utföra på ett och samma dimensioneringsproblem.

Själv har jag inte möjlighet att åka i år. Förutom Japan (2006) och nu Hong Kong (2012) har jag medverkat i konferensen sedan den 3:e konferensen som hölls i Lund år 2000. Dock är chansen att träffa på svenskar mycket stor. I programmet hittar du presentationer från Boverket, avdelningen för brandteknik och riskhantering (LTH), FSD, Brandkonsulten och WSP (som presenterar den svenska case studyn). Naturligtvis finns det fler länder representerade närmare 25 för att vara exakt.

PS / Jag har skrivit lite om de senaste konferenserna här på bloggen. Kolla under kategorin “SFPE-konferenser” till höger. / DS

Jag sitter och räknar på en undermarksanläggning med en ganska fläskig tågbrand och försöker få en brandgasventilation att fungera. Förutsättningarna är inte optimala då takhöjden är ganska låg, samtidigt som utrymmet är mycket långsmalt. Brandgaserna har en hel del ytor att kylas av mot och det syns tydligt att de tappar en hel del stigkraft efter hand som de sprids ut längs taket. Här finns några kluriga avväganden som måste göras.Den enda tillgången till tilluft finns via en mynning till det fria, placerad i anläggningens ena ände. Detta skulle motivera att utsugen till brandgasventilationen (frånluft) placeras i andra änden. Men, i denna ände finns de utrymningsvägar som flest människor förväntas använda. Att dra brandgaserna mot dem känns inte alls bra, även om det går att säkerställa att siktbarhet, temperatur och värmestrålning hålls på en tillräckligt låg nivå för att inte ge kritisk påverkan i samband med utrymning.

Det hade varit bra att kunna ha flera utsugspunkter i anläggningens längsriktning. Detta skapar dock problem med flödet och det faktum att brandgasventilationen till stora delar suger bort friskluft och inte brandgaser. Försök har gjort med att styra tryckfallet över öppningarna så att flödet skulle bli störst där det behövs mest, men dessa beräkningar har hitintills inte fallit väl ut. Hade jag själv fått bestämma så hade jag sett till att förse taket med “rökgardiner”, vilka skapar brandgasventilationszoner och från resp. zon sugs brandgaser ut med full kapacitet. Först när brandgaser sprids vidare till nästa zon aktiverar brandgasventilationen i denna. Fast detta är troligen inte realistiskt genomförbart och jag får fortsätta pröva mig fram till bästa möjliga lösning.